Ni vet dendär känslan då man har en mardröm där en hemsk gubbe springer bakom er och adrenalinet rusar men benen går i slowmotion och man kommer ingenstans.
Den känslan hade jag idag (förutom gubben bakom då förstås) när jag sprang. Tvingade mig på en långlänk ändå och sista biten släpade fötterna bokstavligen i marken.
Så nu tar jag emot belöning i form av proteinstång, iskall dusch och en kväll med mina saknade tjejer!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar